Över en bergssluttning i Hjuvik hänger Plåthus I. Omgivningen är brokig bebyggelse i ett västsvenskt kustlandskap med höga naturvärden och havet inom synhåll. Huset är kulmen på en lång och snårig process och ett monument över byggherrens uthållighet.
Att låta byggnadskroppen sträcka sig ut över bergssluttningen både illustrerar och dramatiserar såväl huset som landskapet. Strategin frigör också den plana – mer användbara – delen av tomten och låter huset ”se förbi” grannarna till havet. Genom att landa i endast två punkter på berget minskas ingreppen i naturen och det största konstruktiva uttrycket framträder tydligt.
Industriell hallbyggnad har stått som förebild för både konstruktion och volymindelning. Stommen är en bultad pelar-balk-konstruktion av stål med bärande profilerad stålplåt i yttertak och combideck i det centrala mellanbjälklaget. Detta är kompletterat med lätta väggar och bjälklag. Fasad i lackad stålplåt valdes då byggherren önskade beständighet och minimalt underhåll.
Eftersom stålstomme, takprofil och fasadplåt är enkelt demonterbara minskas miljöpåverkan genom möjligt framtida återbruk. Exempel på återbruk interiört är två spiraltrappor i stål och invändiga glaspartier.
Invändigt har stommen, tillsammans med lätta bjälklag, möjliggjort stora pelarfria volymer med avskilda utrymmen inhängda i husets båda ändar – en ovanlig rumskomposition i ett bostadshus. En generös inre hall samt vardagsrum i full höjd omges av mindre rum i ett plan. Trappor och lejdare till de privata delarna av huset skapar ett djup i rumssambanden, där rum för sömn, barn och arbete skiljts av från kök och samvaro. Trots denna avskildhet skapas visuell kontakt med hjälp av ovan nämnda glaspartier. Genom de invändiga glaspartierna skapas också långa siktlinjer, ofta med vyer till det fria. Stora skjutpartier mot uteplats och balkong samt trappa till takterrass gör utemiljöns kvaliteter lättillgängliga.
Vi är väldigt nöjda med Plåthus I. Tomten har utnyttjats väl, konstruktionen har möjliggjort fantastiska rumskvaliteter och relationen till kontexten är bra.
2025
